En tjänst av Scanstrip och Bångbro Strip Steel
Beräknade värden ska ses som riktvärden.
Vanliga begrepp inom Bandstål
BANDSTÅLSBEARBETNING HOS BÅNGBRO STRIP STEEL
SKÄRNING ELLER SLITTNING
Skärning och slittning är två begrepp för samma process. Bandstål skärs från en bredd till en mindre bredd. I processen uppstår s.k. kantskrot som gör att vikten ut ur processen blir lägre än vikten in i processen.
KANTHYVLING
Genom en spånavverkande process hyvlas kanten på bandet och ges därmed en rund kant, en avgradad kant, rak hyvlad kant eller en specifik kantprofil. Syftet med exempelvis en rund kant kan vara att öka livslängden på en dynamiskt belastad fjäder. Genom avgradning avlägsnar man vassa kantgrader för säkrare hantering för personal eller för att skydda omgivande komponenter mot skador.
VALSNING
I valsprocessen reduceras tjockleken. Hårdheten ökar om man inte glödgar materialet. Man kan också valsa materialet för att uppnå snävare tjocklekstoleranser. I vissa fall kan även rakheten förbättras för ett bandmaterial.
LÄNGDKLIPPNING
I en rikt- och klipplinje klipps plåtar i önskad längd från coil/ring/rulle.
DE VANLIGASTE MEKANISKA EGENSKAPERNA
BROTTGRÄNS
Brottgränsen är den spänning som krävs för att materialet ska brista. Den anges i certifikat som exempelvis RM eller Tensile Strength, antingen i enheten MPa eller N/mm2.
STRÄCKGRÄNS
Sträckgränsen är den spänning vid vilken ett material får permanenta deformationer. Generellt – Belastar du din komponent under sträckgränsen fjädrar den tillbaka till ursprungsläget. Belastar du den över sträckgränsen fjädrar den inte tillbaka till ursprungsläget och får då permanenta deformationer. Sträckgränsen har exempelvis betydelse för vilken fjäderverkan du får i en fjäder. Den påverkar även återfjädringen vid bockning. Hög sträckgräns ger generellt bra fjäderverkan och stor återfjädring. Den anges normalt som Yield strength eller RP02, i enheten MPa eller N/mm2.
BROTTFÖRLÄNGNING
Brottförlängningsvärdet anger vid vilken plastisk töjning som ett material brister. Det har en direkt koppling till formbarheten för materialet. Ju högre brottförlängningsvärde, desto bättre formbarhet för materialet vid exempelvis bockning eller pressning. Den anges ofta som A80 i enheten %. Det finns även andra beteckningar.
BANDFORM
PLANHET
Planhet kan anges som krav i specifikationen för band eller plåt efter överenskommelse med leverantören. Det innebär normalt max planhetsavvikelse tvärs bandet eller plåten jämfört med en plan yta under plåten och anges antingen i procent av bandbredden eller i mm över hela plåtens bredd. Inom området ”planhet” förekommer även begrepp som Mittlångt, Kantlångt och Kvartsbucklor som uppkommer p.g.a. bl.a. variationer i tjocklek över bandbredden innan kallvalsningen och ojämnt valstryck över bandbredden som skapar olika typer av planhetsavvikelser.
RAKHET
Rakhet kan anges som krav i specifikationen och innebär max rakhetsavvikelse i mm per längdenhet för bandet. Exempelvis kan det anges som max 2.5 mm/m beroende på dimension och materialsort. Max rakhetsavvikelse styrs också av Normerna EN 10140 för kolstål och EN ISO 9445 för rostfritt.
NÅGRA BEGREPP INOM VÄRMEBEHANDLING AV STÅL
Härdning är en värmebehandlingsmetod där stålet upphettas (austenitiseras) och därefter snabbt kyls ner med syftet att öka hårdheten. Man bruka säga att stål med kolhalter från 0.2% och högre tar härdning på detta sätt. Generellt kan sägas att ju högre kolhalt och ju snabbare avkylning desto högre hårdhet uppnås i härdningen. Stålet kyls vanligen i vatten eller olja. Det finns även andra kylmedier. Stål lämpliga för härdning hittar du i bl.a.
standarderna EN 10132-3 och EN 10132-4.
ANLÖPNING
Efter härdning brukar man vanligen värmebehandla stålet genom anlöpning för att sänka hårdheten och öka segheten. Detta sker vid en lägre temperatur än austenitiseringen. Efter enbart härdning är de flesta stålsorter väldigt spröda, speciellt vid högre kolhalter. Därför genomför man anlöpningen och bestämmer genom temperaturen den slutgiltiga hårdheten och segheten för materialet. När komponenten senare används i sin applikation, brukar man säga att användningstemperaturen ska underskrida anlöpningstemperaturen för att hårdheten inte ska sjunka. Begreppet anlöpning används också för den värmebehandling man kan göra för att öka fjäderstyvheten för exempelvis fjädrar i rostfritt fjäderstål efter stansning/formning.
SÄTTHÄRDNING
Sätthärdning är en värmebehandlingsmetod som påminner om vanlig härdning, men där kolhalten i stålet är för låg för att materialet ska ta härdning. Därför tillför man kol under härdprocessen som diffunderar in i ytan så att endast ytan tar härdning och kärnan förblir mjuk och seg. När man specificerar egenskaperna för sätthärdning anger man normal ett härddjup (DC) med tillhörande hårdhet i Rockwell eller Vickers. Stål lämpliga för
sätthärdning hittar du i bl.a. EN 10132-2.
KARBONITRERING
En metod som liknar sätthärdning, men man tillsätter också kväve genom ammoniak till atmosfären. Det gör bl.a att lågt legerade stålsorter kan kylas i olja i stället för vatten vilket minskar risken för formförändringar.
NITROKARBURERING
Detta är en form av nitrerprocess som utförs vid lägre temperatur än ovanstående härdprocesser, vilket ger obetydliga problem med formförändringar. Det bildas med denna process ett väldigt hårt ytskikt som är lämpligt där du har höga krav på bl.a. god slitstyrka, förbättrad utmattningshållfasthet och låg friktion.
STANDARDER FÖR KOLSTÅL
Kallvalsade obelagda band av lågkolhaltiga stål för kallformning – Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10132-2
Kallvalsade smala band för värmebehandling – Sätthärdningsstål -Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10132-3
Kallvalsade smala band för värmebehandling – Seghärdningsstål -Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10132-4
Kallvalsade smala band för värmebehandling – Fjäderstål och andra applikationer – Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10268
Kallvalsade platta produkter av höghållfasta stål för kallformning – Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10140
Kallvalsade smala band stålband – Toleranser för dimensioner och form.
STANDARDER FÖR ROSTFRITT
Tekniska leveransbestämmelser för plåt och band av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål.
EN 10028-7
Platta produkter av rostfritt stål för tryckbärande anordningar (Tryckkärl).
EN 10151
Rostfria fjäderstål av band – Tekniska leveransbestämmelser.
EN 10095
Värmebeständiga stål och nickellegeringar.
EN ISO 9445-1
Rostfria smala band och klippta längder – Toleranser för dimensioner och form.
EN ISO 9445-2
Rostfria breda band och plåt – Toleranser för dimensioner och form.